QR-kod

STÖD NIX TO THE SIX

Bankgiro 5421-6270

Swish 1234 33 84 06 (eller scanna QR-koden)

Månadsöverföringar (SEB) 5401 34 308 86

Mikro- och månadsdonationer med MediaLinq

Denna krönika diskuterar Fokuspartiet Rättsstatens första mål av de två som kort sammanfattas på partiets webbplats: att säkra att besluten i riksdagen uppfyller Regeringsformens berednings- och formkrav och att det svenska rättssystemet blir så snabbfotat att det kan återta makten från de invandrade klanernas.

Det första målet handlar om medborgares rätt att väcka grundlagstalan om grundlagen inte följts av Riksdagen när det gäller berednings- och formkrav. Ett ärende som väckts av regeringen eller en riksdagsledamot ska beredas av ett utskott innan det avgörs. Beredningskravet innebär att beslutsunderlag ska innehålla ett så sakligt och heltäckande underlag att riksdagsmännen har möjlighet att se konsekvenser och ekonomiska följder av de beslut de avser godkänna. Formkravet gäller beslutsgången i riksdagen.

Det kan till exempel handla om antalet ledamöter som skall delta i omröstning eller om huruvida en föreslagen lag har tillräcklig allmängiltighet för att kunna bli lag. Det beslutsfattande som riksdagsledamöterna blivit valda för att utföra följer enligt Regeringsformen – som är en grundlag - vissa form- och beredningskrav. Följs inte dessa krav har beslutet inte giltighet. Detta handlar om demokratins grunder i Sverige. Om dessa grunder inte följs, kan en rättsstat inte skapas eftersom legitimitet saknas för Riksdagens beslut.

Många länder har författningsdomstolar med befogenheter att häva beslut som fattats i strid mot grundlagarnas berednings- och formkrav. Sverige har inte det. Vi har ett lagråd som granskar innan beslut sker men den granskningen är av begränsad natur vilket framgår av namnet. Utöver denna rådgivning gäller att enbart politiker får granska politiker.

Vad är problemet? Det är inte svårt att hitta beslut som medborgarna uppfattar som lagstridiga i den mening som nämnts ovan. Ett aktuellt är besluten om Covid-pass i Sverige och andra länder. Det inskränker medborgarnas rättigheter vad gäller grundlagsreglerade friheter. Det bildas grupper på nätet emot sådana företeelser, som Covid-pass. Grupper vars ambitioner ibland växer till att försöka bilda partier, men som aldrig blir något då sakfrågan avklingar. Ofta för att ett nytt ärende växer fram med nämnda brister som kräver ny uppmärksamhet.

Här står det speciella i varje enskilt fall mot det uppenbara att det saknas en generell effektiv mekanism som kan hantera alla dylika brott mot Regeringsformen i Sverige. En folklig effektiv systemkontroll av Riksdagens arbete bör därför inrättas som fungerar generellt så att grupper av medborgare inte behöver ägna energi åt aktivism som inte leder någonstans.

Är detta ett omfattande problem? Ja, det får man nog tillstå. Minns Fredrik Reinfeldts fjorton tillyxade promemorior som banade väg för den fria massinvandringen. Alla fjorton underkändes som beslutsunderlag efter en senare granskning av Riksrevisionen men då var skadan redan skedd. Lagen om hets mot folkgrupp som i överdriven välvilja mot vissa invandrargrupper utformades så att den svenska urbefolkningen inte är en folkgrupp medan folk som bekänner sig till en viss religion är det. Det borde varit omvänt som tidigare. Nu kan muslimska män i alla åldrar kalla urbefolkningens kvinnor i alla åldrar för hora och liknande tillmälen medan en svensk man ur urbefolkningen får tänka sig mycket noga för innan han kommenterar sådana ofog. Hets mot folkgrupp med kränkthet som kriterium för ena parten hotar motparten den andra med fängelsestraff. Svensken blir alltmer andra klassens medborgare i sitt eget land utan möjlighet att protestera mot riksdagens beslut.

En avveckling av en kärnkraftsreaktor - som kastas in i slutet av en utmattande budgetförhandling över flera dygn för att få en majoritet - är ingen budgetfråga. Men hur sätta stopp för sådant? I princip finns inget vindkraftverk som är lönsamt på egna meriter. Beslut om byggande av sådana borde inte ha fått passera riksdagen.  

Med endast 27 riksdagsmäns röster togs den 24 mars 2021 ett beslut att Sverige ska garantera återbetalning av lån som EU tar upp på kapitalmarknaderna och att de svenska skattebetalarna skall betala en summa som kan ligga på uppskattningsvis 190 miljarder kronor. Men våra skattebetalares pengar ges som gåva av EU till andra EU-länder. Enligt Regeringsformen utgår sådan offentlig makt från folket och folket representeras av de 349 riksdagsledamöterna så 27 riksdagsmän kan inte fatta ett sådant beslut men de gjorde de ändå och de svenska skattebetalarna kommer att få betala för det har de 27 riksdagsmännen bestämt.

Listan kan göras lång. Bristerna bidrar givetvis tungt till att det svenska skeppet sjunker i allt snabbare takt för varje mandatperiod som går.  Det handlar om brister i rättsstaten. Staten i form av Riksdagen ska hålla sig inom lagens gränser och makten har begränsningar i Regeringsformen. I den representativa demokratin ligger inte bara en rätt för riksdagens ledamöter att rösta ja eller nej till visst lagförslag utan det måste vara en majoritet av ledamöterna som tar ett beslut och ledamöterna få ett tillräckligt beslutsunderlag där konsekvens och ekonomi framläggs verklighetstroget och hederligt.

Den arbetande befolkningen betalar världens högsta skatter och nästan hälften av Sveriges BNP går till det offentliga, dvs. till statens och kommunernas utgifter. Detta betyder att vi medborgare kan ställa höga krav på den offentliga verksamheten och hur staten och kommunerna sköter sina uppgifter. Ett minsta krav är att Riksdagen följer ordningen för beslutsfattande som anges i Regeringsformen.

Fokuspartiet Rättsstaten har mot denna bakgrund som mål att ge möjligheter för medborgare att klaga på riksdagsbeslut, genom särskild ”grundlagstalan”.  Sverige inför därmed också en motsvarighet till Författningsdomstol. En person som varit medborgare och dessutom bosatt under de senaste 18 åren i Sverige ska ha denna särskilda talerätt hos Högsta domstolen om han eller hon anser att Riksdagen agerar i strid med Regeringsformens regler. Sådan grundlagstalan ska inges till Högsta domstolen innan beslutet blir gällande. Högsta domstolen ska ha en enhet med resurser att inom en månad ta ställning i frågan d.v.s. huruvida Regeringsformen har följts. Därefter får Riksdagen i första hand möjlighet att rätta sig efter Regeringsformen inom en av den aktuella enheten utsatt tid. Gör Riksdagen inte detta blir Riksdagsbeslutet ogiltigt.

 

För fokuspartiet Rättsstaten

Gunilla Edelstam                    Hans Jensevik


Den ideella föreningen Nix to the Six har en öppen Facebookgrupp och videor på Youtube. Här finns mer information om den partiportal som håller på att byggas, dvs VRM-systemet



Det som publiceras på webbplatsen Nix-to-the-Six.se omfattas av grundlagsskydd. Notera att kommentarsfältet inte omfattas av det skyddet. Det innebär att du som kommenterar är helt och fullt ansvarig för det du skriver – allt för ett trevligt, sakligt och allsidigt åsiktsutbyte.

Skriv din kommentar ...
Avbryt
Du är gäst ( Registrera dig? )
eller kommentera som gäst
Läser in kommentar ... Kommentaren uppdateras efter 00:00.

Bli först med att kommentera.