QR-kod

STÖD NIX TO THE SIX

Bankgiro 5421-6270

Swish 1234 33 84 06 (eller scanna QR-koden)

Månadsöverföringar (SEB) 5401 34 308 86

Mikro- och månadsdonationer med MediaLinq

Det här är en serie artiklar tre delar om hur man utnyttjar vår empati och gör “godhet” till en religion, från början för kommersiella syften men också allt mer för politiska syften. Den första delen “Du kan inte tycka synd om alla – Om godhetens begränsning handlar till största delen om en vetenskaplig syn på empati/moral och att empatin har sina begränsningar. I den andra delen “Du kan inte tycka synd om alla – Den svenska “Godheten” har blivit en religion” handlar om hur man får oss att känna oss “goda” och hur den svenska “godheten” har blivit en religion som kan jämföras med Katolska kyrkans avlatsbrev om hur man köper sig en plats i himlen.

Här i den tredje delen återvänder vi till vetenskapen om empati och utvecklar att det mesta som vi ska tycka och känna har tvingats på oss ovanifrån, till största delen av politiker som försöker tillskansa sig mer makt, samt några tankar om hur vi ska komma ut ur det här.

Vi bör ha följande i åtanke:

Empati betecknar förmågan att uppleva och förstå andra kännande individers känslor. Empati handlar om en psykisk förmåga att förstå en annan person utifrån personens egen uppfattning om sig själv, vare sig man håller med eller inte. Empati är dock ett komplext fenomen som saknar en enkel definition.1

Nu åter till vetenskapen och Adam Waytz2 resonemang från del 1. Vad tycker han att vi ska göra?

Waytz menar att när vi överger tanken på universell empati blir det klart att vi måste bygga en kvantitativ moralisk kalkyl för att hjälpa oss att välja när vi ska utöka vår empati. Empati, till sin natur, verkar inte vara kvantifierbar, men beteendevetare har utvecklat tekniker för att förvandla människors vaga instinkter till hårda siffror. Cass Sunstein från Harvard Law School har föreslagit att moraliska begrepp som rättvisa och värdighet kan bedömas med ett förfarande som han kallar för breakeven-analys. Exempelvis, om människor anser att fördelarna med en viss given kurs av handlingar rättfärdigar kostnaderna. I så fall är åtgärden värd att vidta. Som exempel kan vi bedöma att invasiv telefonavlyssning är moraliskt försvarbar om kostnaden för ett intrång i privatlivet motverkas av fördelen att förebygga en terroristattack med något minsta antal, säg vart femte år.

Rawpixel

Bild: Rawpixel

Undersökningsdata från personer över hela världen kan avslöja vad människor anser vara de viktigaste faktorerna i deras lycka och lidande. Framsteg i undersökningsmetoder som undersöker lycka i samband med specifika dagliga händelser3 eller som använder smartphone-teknik för att bedöma lycka4 vid vissa tidpunkter har förbättrats genom grundläggande metoder för självrapportering. Indirekta mått som fångar upp hur snabbt personer associerar ord relaterade till jaget (“jag”) med ord relaterade till lycka (“upprymd”) har börjat fånga aspekter av lycka som kan skiljas från explicita rapporter om lycka. Och bilder av hjärnan har identifierat neurala signaturer av både hedoniskt välbefinnande (relaterat till njutning) och eudaimoniskt välbefinnande (relaterat till meningen i livet).

“Empiriska data bekräftar att lycka förbättrar fysisk hälsa, förbättrar immunförsvaret och minskar stress, vilket bidrar till ökad livslängd.”

Att grunda våra moraliska kriterier på att maximera lycka är inte bara ett filosofiskt val, utan snarare ett vetenskapligt motiverat val: Empiriska data bekräftar att lycka förbättrar fysisk hälsa, förbättrar immunförsvaret och minskar stress, vilket bidrar till ökad livslängd. Borde då inte vårt moraliska val vara det som maximerar vårt kollektiva välbefinnande? De här datamängderna kan ge oss moraliska “proteser” så att vi kan utvärdera olika värden sida vid sida – och hjälpa oss att förkasta de mindre värdena som hindrar oss att se de mer meningsfulla.

De här tillvägagångssätten kan hjälpa oss att skapa en universell moralisk kod – något som åtminstone kan fungera som en moralisk vägledning även om vi inte faktiskt kan tillämpa den på alla människor hela tiden. Faktum är att det redan finns många vetenskapligt rigoröst beskrivande teorier om universella värden: Shalom Schwartz teori om grundläggande värderingar och bland annat Jonathan Haidt och hans kollegors moraliska grundteori. Vi har försökt skapa en universell kod tidigare: 1946 inrättade FN en kommitté med 18 medlemmar med olika nationaliteter för att formulera den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Två ytterligare FN-kommittéer granskade utkastet innan generalförsamlingen röstade för att anta det 1948. Ändå förlitade de sig på eliternas åsikter snarare än på en bredare befolkning. Idag skulle vi kunna inta ett mer datadrivet tillvägagångssätt.

Så en fallstudie. Ta Apples kamp med FBI om att låsa upp en iPhone som tillhörde en av skyttarna i San Bernardino-skjutningen. FBI begärde att Apple skulle kringgå iPhones kryptering som skyddar användarens personuppgifter (innan de i slutändan gjorde det själva). Fallet ställde personlig säkerhet (skydd mot statlig övervakning) mot nationell säkerhet (bestämmande om San Bernardino-skjutningen var samordnad med IS). Balansen är svår att hitta och det argumenterades till största delen på ett konfliktökande sätt som förstorade meningsskillnaderna.

Nya “Gummilagar”?

“Kommer du att bli avlyssnad bara för att du via Blocket sålde en bil till någon som tros ha gängkriminella kopplingar?”

Vi har ständigt liknande prövningar vi måste göra. Nu utreds nya svenska lagar, som om de införs, kommer att ge polisen rätt att få utföra avlyssningar och husrannsakan utan misstanke om brott om man misstänker kontakt med gängbrottslighet. Polisen har redan långtgående befogenheter till både avlyssning och husrannsakan. Och hur långt kommer man att gå? Kommer du att bli avlyssnad bara för att du via Blocket sålde en bil till någon som tros ha gängkriminella kopplingar?

“Vad skulle du säga när man gör en husrannsakan hemma hos dig och vänder upp och ner på allting bara för att du har debatterat på Facebook med någon som anses vara högerextremist?”

Vi måste komma ihåg att det här har vi inte valt utan det trycks på oss ovanifrån, av staten i sin iver att stärka sin makt och kontrollera oss. Du har “ingenting att dölja”, säger du och jag vet det. Men vad händer när de här “gummilagarna” kommer att användas mot andra grupper i samhället, som t.ex. jägare. Vi har redan en gummilag som heter Hets mot folkgrupp och som används mot svenskar och inte dem den borde användas mot. Vad skulle du säga när man gör en husrannsakan hemma hos dig och vänder upp och ner på allting bara för att du har debatterat på Facebook med någon som anses vara högerextremist?

Påverkar nationell säkerhet vår lycka?

Vi skulle kunna vara mer systematiska, menar Waynz. Vi skulle kunna använda en standardiserad poäng för att undersöka hur kränkningar av personlig säkerhet och nationell säkerhet påverkar lycka. Det skulle kunna göra det möjligt för oss att konstatera att vissa värderingar är mer universella än andra och därför är mer centrala för människors välbefinnande. En sådan ansträngning skulle kanske kunna berätta för oss att den ångest som människor känner över möjligheten att regeringen läser deras textmeddelanden i genomsnitt är större än den oro som orsakas av att uppleva eller förutse en terrorattack (eller vice versa).

“Ett databaserat tillvägagångssätt för att identifiera och rangordna universella värden är säkert ambitiöst, men viktigt. Det uppmanar oss att använda de gränser för moral som är inneboende för oss alla som människor.”

Ett databaserat tillvägagångssätt för att identifiera och rangordna universella värden är säkert ambitiöst, men viktigt. Det uppmanar oss att använda de gränser för moral som är inneboende för oss alla som människor, snarare än att beklaga oss över dem. De här begränsningarna utmanar oss att fokusera vår uppmärksamhet och får oss att se att inte alla värden är lika giltiga.

I stället för att på obestämd tid slåss om och kohandla mellan olika gruppers moraler, kan vi också kanske hitta gemensamt hållna universella värderingar som gör allt mer tilltalande, effektivt och förenande. Det vi skulle kunna utveckla är de verktyg vi behöver för att noggrant konstruera vem vi ska utsträcka vår empati till och när.

“Skulle våra politiker ge ifrån sig så pass mycket makt att vi även skulle kunna rösta i empatiska/moraliska frågor?”

Här blir det väldigt intressant. Man kan säga att vetenskapen förespråkar demokrati på flera plan. Vi skulle kunna rösta om hur vi “känner” i vissa frågor med våra mobiltelefoner för att uppnå en empatis/moralisk samsyn. Det skulle vara intressant med universella värderingar men frågan är om det går att genomföra. Risken är dels att vissa grupper utestängs men den stora frågan är ändå: Skulle våra politiker ge ifrån sig den makten? Skulle våra politiker ge ifrån sig så pass mycket makt att vi även skulle kunna rösta i empatiska/moraliska frågor?

Det är den stora frågan. Andra problem skulle också vara att vi människor ändrar oss ganska ofta så vi skulle rösta på vad vi känner i just det ögonblicket och inte på något universellt värde som gäller över tid. Dessutom är vi alldeles för lättmanipulerade. I Schweiz har man direktdemokrati genom folkomröstningar och man har flera gånger haft upp och röstat om baslön. Men politikerna, som är emot, har lyckats väcka rädsla om bl.a. arbetslöshet bland befolkningen så det har röstats ner. Det visar att vi går att manipulera bara man har resurserna.

Att vi skulle känna empati med eller “tycka synd om” alla kräver nog att evolutionen tar några kliv framåt. Det är osannolikt att någon av oss uppnår en perfekt, universell medkänsla. Visst kommer vi alltid att ha störst medkänsla för de människor vi tyr oss till i innegruppen vare sig det är familj, vänner, bekanta, svenskar eller annan närliggande grupptillhörighet.

Vår “Empati” är påtvingad på oss ovanifrån

Det Waynz säger men inte utvecklar vidare är att de universella värderingar som vi ska följa i dag har utvecklats av en elit, som med de mänskliga rättigheterna vilka utvecklades av en kommitté och granskades av två andra. Till det skulle man också kunna lägga begrepp som värdegrund och allas lika värde vilka har påtvingats oss ovanifrån av en elit. Här har liberalismen och socialismen förenats då båda måste ha en stark stat för att deras mål ska fungera. För att kunna införa lagar och skapa en stark stat måste man först skapa kaos på gränsen till anarki så att man utan alltför stort motstånd kan skärpa lagarna. För att skapa kaos vill man slå sönder den här funktionen med innegrupp och utegrupp och göra oss så förvirrade som möjligt om var vi står.

I dokumentären “The Swedish Theory of Love”5 av Erik Gandini tittar man på den svenska individualiteten/ensamheten och varför människor är så ensamma. När jag först såg den skapade jag en meme “Ensamhet är ett socialdemokratiskt projekt från 1970-talet” och som jag tänkt att skriva om snart, jag ska därför inte gå in på det här. Men det visar att det finns en politisk anledning till att vi är de mest individuella/ensamma/sekulära människorna i världen.

Man har gjort sitt bästa för att förstöra vår begreppsuppfattning om innegrupp och utegrupp genom att införa något som vi kan kalla för “Godhetsgrupp” där vi ska samla på “godhetspoäng”. Vi ska vara goda genom att hjälpa alla från andra länder trots att de värderingar de för med sig inte går ihop med våra, vilket är till för att skapa kaos så att man på sikt kan införa strängare lagar och stärka sin egen makt.

Många är förvirrade och har svårt att skilja mellan vilka som ska finnas i vår innegrupp, familj, vänner, arbetskamrater, andra svenskar och utegrupp som är alla andra och som i mångt och mycket har värderingar som markant skiljer sig från våra. Det här har politikerna åstadkommit genom att trumma in så kallade värderingar som t.ex. värdegrund och allas lika värde. Du får “godhetspoäng” i media om du gömmer en flykting eller stoppar en utvisning genom att hindra flygplanet från att lyfta. Att du sedan får ett milt straff av lagen är irrelevant. Du har bevisat att du är “God” och allt annat saknar betydelse. Det är som medias fascination för massmördare. Trots bestialiska brott så får det uppmärksamhet i media och brotten bagatelliseras.

Politikerna har fått “Makthybris”

“Det här är pengar som tillhör dig, hur många tusenlappar per år som DU har tjänat in slösas bort av oansvariga politiker?”

Politikerna har fått vad som närmast kan kallas för “makthybris”. Man skänker bort våra skattepengar till korrupta politiker i andra länder, till projekt som man inte har en aning om de kommer att fungera eller inte. Det är till och med så mycket pengar som bara “kastas” bort att Riksrevisionen har reagerat. Det här är pengar som tillhör dig, hur många tusenlappar per år som DU har tjänat in slösas bort av oansvariga politiker? Pengar som egentligen skulle ha gått till att hjälpa pensionärer, sjuka och andra fattiga i Sverige. Kanske rentav DIN mamma eller pappa eller någon du känner som är sjuk eller funktionshindrad. Nästa gång du får problem med sjukpenningen vet du varför. De pengar du skulle ha fått har skänkts till någon i Afrika eller Mellanöstern.

“Nästa gång du får problem med sjukpenningen vet du varför.”

Och politikerna har god hjälp av medier och det som kallas för civilsamhället. Även Svenska Kyrkan har varit delaktig. De har gjort det till en grundläggande andlig praxis att vi ska känna med utegruppen. Kyrkans roll och det andliga ska inte underskattas för “tänk om…”

Det har underhållits av många så kallade välgörenhetsrörelser som har blivit många fler och allt bättre på att få oss dit, att få oss att känna oss “goda”. Liberalismen använder det som ett verktyg för att så in globalismen där makten kommer att delas mellan några storföretag. Socialismen vill få in oss i någon slags fålla genom att säga att vi ska vara “solidariska”. Men varför ska vi vara solidariska med IS-kvinnor eller terrorister i Afghanistan? Varför är det alltid någon ideologi som ska bestämma åt oss vad som är rätt och fel? Vad som är ont eller gott? Eller vad vi ska tycka och känna?

Du kanske är en av dem som ger de mynt du har i fickan till de som sitter och tigger utanför affärerna? Vi vet att tiggeriet i stort sett är organiserat och troligen skulle upphöra om vi slutade med att ge till dem. Så glöm det där med att du hjälper “någon”. Du gör det för att få känna dig “god” i några minuter. Du kanske ler på vägen till bilen och tänker på hur “god” du är. Men efter en stund kommer eftertanken och tvivlen.

Men när gav du en tia till en hemlös senast? Ja, de sitter inte och tigger vid affären och är inte lika synliga, men du vet. I stället för att ge en tia till en hemlös så börjar du argumentera med dig själv om att de bara köper sprit för pengarna eller att de är psykiskt sjuka och att du betalar skatt så det är samhället som ska ta hand om dom. Dina argument kan vara legitima men ofta är de inte det. Så varför hjälper du inte andra svenskar som borde höra till din innegrupp och i stället hjälper de som hör till din utegrupp?

Nu finns det organisationer på allt fler platser som hjälper fattiga och hemlösa och det är många som hjälper via dom. Det ska de ha all heder av. Men de räcker inte till.

“Vi måste helt enkelt sluta köpa de värderingar som tvingas på oss, sluta att stå med byxorna nere och låta eliten bestämma vad vi ska tycka och känna.”

Staten, som vi har byggt upp, fungerar inte. Den ger i stället bort miljard efter miljard till andra länder och till vansinniga projekt som till slut kommer att sakna betydelse. Så dina handlingar, det du gör själv, blir bara viktigare och viktigare. Lär dig tänka utanför din ideologi och se vad som behöver göras. Först då åstadkommer vi någon varaktig förändring. Vi måste helt enkelt sluta köpa de värderingar som tvingas på oss, sluta att stå med byxorna nere och låta eliten bestämma vad vi ska tycka och känna.

“Vi svenskar som delar värderingar bör sätta oss ner och sortera ut vilka värden som är viktiga för oss, vilka det är som vi ska hjälpa i första hand.”

Vi svenskar som delar värderingar bör sätta oss ner och sortera ut vilka värden som är viktiga för oss, vilka det är som vi ska hjälpa i första hand. Kan vi göra det utan att ha på oss våra ideologiska glasögon (och utan tanke på insamlandet av “godhetspoäng”) så kommer vi fram till att det är de som så långt som möjligt delar våra värderingar vi ska hjälpa först. Vi kan inte fortsätta att släppa in folk med totalt motsatta värderingar och som vi har väldigt lite gemensamt med.

Men det får vara ett ämne för en annan artikel. Under tiden bör du komma ihåg att alltid använda din empati. Du bör försöka vara empatisk mot de du har omkring dig. Men du bör aldrig låta dig själv falla under intrycket att du gör ett perfekt jobb. Du kommer alltid att döma och ogilla vissa individer och du kommer förmodligen att ha fördomar mot vissa grupper. Det finns en punkt där det är viktigare och mer produktivt att veta vad dina brister är och undvika situationer där de äventyrar dig än det är viktigt eller produktivt att försöka åtgärda dessa brister.

Och du bör alltid komma ihåg att din empati är din och inte vad politiker, media och andra säger åt dig att det är. Glöm saker som “värdegrund”, “allas lika värde” som har hittats på och pådyvlats dig av politiker. De “mänskliga rättigheterna” enligt FN kan vara något att utgå från men har delvis blivit omoderna och om du öppnar ögonen så följer Sverige inte dom när det gäller de egna fattiga.

Kom också ihåg att ingenting är viktigare än den egna familjen och vännerna när du hamnar i kris. Så ta hand om varandra, annars blir du väldigt ensam.

Allan Motström, krönikör hos Nix to the Six


Referenser, del 3

1. Svenska Wikipedia om Empati: (https://sv.wikipedia.org/wiki/Empati).

2. Waytz, Adam, No, You Can’t Feel Sorry for Everyone (https://nautil.us/issue/35/boundaries/no-you-cant-feel-sorry-for-everyone). Adam Waytz är socialpsykolog och professor vid Northwestern Universitys Kellogg School of Management. Han studerar humanisering, avhumanisering och de moraliska konsekvenserna av dessa processer.

3. Kahneman, D., Krueger, A.B., Schkade, D., Schwartz, N., & Stone, A.A. A survey method for characterizing daily life experience: The day reconstruction method. Science 306, 1776-1780 (2004).

4. Killingsworth, M.A. & Gilbert, D.T. A wandering mind is an unhappy mind. Science 330, 932 (2010).

5. The Swedish Theory of Love 2015 - Documentary - English Subtitles


Den ideella föreningen Nix to the Six har en öppen Facebookgrupp och videor på Youtube. Här finns mer information om den partiportal som håller på att byggas, dvs VRM-systemet



Det som publiceras på webbplatsen Nix-to-the-Six.se omfattas av grundlagsskydd. Notera att kommentarsfältet inte omfattas av det skyddet. Det innebär att du som kommenterar är helt och fullt ansvarig för det du skriver – allt för ett trevligt, sakligt och allsidigt åsiktsutbyte.

Skriv din kommentar ...
Avbryt
Du är gäst ( Registrera dig? )
eller kommentera som gäst
Läser in kommentar ... Kommentaren uppdateras efter 00:00.

Bli först med att kommentera.